Ett viktigt problem för bebisar som föds för tidigt är ett tillstånd som kallas apné och en ny Cochrane-översikt publicerad i oktober 2023 samlar evidens kring effekterna av en klass läkemedel som kallas metylxantiner. Vi bad en av författarna, Matteo Bruschettini från Cochrane Sverige, att berätta om granskningens resultat i denna podcast. Texten är översatt av Lea Styrmisdóttir och podcasten är inspelad av en AI-röst från elevenlabs.io.
Ett viktigt problem för bebisar som föds för tidigt är ett tillstånd som kallas apné och en ny Cochrane-översikt publicerad i oktober 2023 samlar evidens kring effekterna av en klass läkemedel som kallas metylxantiner. Vi bad en av författarna, Matteo Bruschettini från Cochrane Sverige, att berätta om granskningens resultat i denna podcast. Texten är översatt av Lea Styrmisdóttir och podcasten är inspelad av en AI-röst från elevenlabs.io.
Bebisar som föds för tidigt, eller prematurt, har en högre risk att dö samt att få lungsjukdomar, intellektuella funktionsnedsättningar, blindhet eller dövhet jämfört med bebisar som föds vid eller nära sitt beräknade födelsedatum. Detta gäller särskilt de bebisar som föds efter mindre än 28 veckor i livmodern. Ungefär hälften av alla prematura bebisar har prematuritetsapné, vilket är när de slutar andas i minst 20 sekunder under sömn. Episoder av apné kan leda till behov av stöd med en andningsmaskin, också kallad mekanisk ventilation.
Apné hos prematura bebisar behandlas vanligen med metylxantiner – ämnen som också finns i te, kaffe och choklad. Tre typer av metylxantin är koffein, aminofyllin och teofyllin. Dessa verkar som milda stimulerande medel för att påskynda kroppens system och göra andningen lättare. Läkare ger metylxantiner till bebisar av tre huvudsakliga skäl: (1) för att förhindra apnéepisoder; (2) för att behandla eller minska apnéepisoder och därmed undvika behovet av mekanisk ventilation; och (3) för att öka chansen att bebisar som använder andningsmaskiner kan ‘avvänjas’ eller kopplas bort från dessa maskiner och andas på egen hand. I samtliga fall är målet att minimera risken att bebisen utvecklar de problem jag beskrev tidigare.
I vår Cochrane-översikt ville vi ta reda på om behandling med metylxantiner hos prematura spädbarn minskar apnéepisoder och risken för död samt förbättrar deras långsiktiga utveckling.
Vi hittade 18 studier som involverade lite över 2700 prematura bebisar som hade apné eller hade ökad risk för att utveckla detta. Den största studien, som också pågick under längst tid, inkluderade 2006 bebisar från nio länder under fyra år och rapporterade om utfall för några av bebisarna tills de var tonåringar. De återstående 17 studierna var alla mycket mindre.
Hur metylxantin användes varierade mellan studierna: sex undersökte apnéförebyggande behandling; fem undersökte behandling vid apné; sex undersökte metylxantin för avvänjning från andningsmaskiner; och en studie, den stora som jag just nämnde, undersökte metylxantin av alla tre skälen.
Sammanfattningsvis var våra huvudresultat: att ge prematura bebisar metylxantiner minskar troligen risken för apnéepisoder och behovet av andningsmaskiner; ökar troligen antalet som har färre apnéepisoder efter två till sju dagar; och minskar bronkopulmonell dysplasi, en typ av lungskada. Slutligen visade den stora studien också att ge metylxantiner (specifikt koffein) förbättrar barnens utveckling vid 18 till 24 månaders ålder.
Om du vill läsa översikten finns den publicerad online på Cochrane Library punkt com. Om du går till webbplatsen och söker efter ’Methylxanthine for the prevention and treatment of apnea in preterm infants' kommer du att hitta en länk till den.